Idag har jag varit på VFU:n en sväng och påbörjat min fältstudie. Det var roligt att få träffa barnen igen! Fick massor me kramar, pussar och fundersamma blickar...

Ikväll är det dags för boxning igen. Härligt. Är det bara jag som tycker veckorna känns jävligt långa men ändå går så väldigt fort? Hänger ni med i mitt tänk? ;) Ser man framåt i tiden känns det som att veckorna kommer snigla sig fram men blickar man bakåt i tiden inser man att allt har gått väldigt fort. Insåg att jag är 22 år om typ 10 månader. What the fuck!? Det var ju inte längesedan man satt i spjälsängen och funderade på hur man skulle ta sig ut..

Är i alla fall tacksam för allt bra jag har varit med om. Även det dåliga jag varit med om är jag glad för, eftersom detta tillsammans har gjort mig till den underbara person jag är nu ;) Lite variation i livet gör att man kan uppskatta det som är bra och att man vet vad som är dåligt.

Nu är jag inne i en sån period då jag vill göra så extremt mycket! Jag vill resa, jag vill lära mig ett nytt språk, jag vill jobba, jag vill läsa 1000 olika roliga kurser, jag vill flytta långt bort, jag vill skaffa mig massa nya erfarenheter kan man säga... men just nu sitter jag fast och det kommer jag göra ettg antal år till (så länge jag pluggar). När jag sen har fått jobb (som Polis eller Förskollärare) då JÄVLAR. Då ska jag LEVA LIVET!!!

Hai.